”Ut ur Kalahari” - Drömmen om det goda livet
Av Lasse Berg

 

 

I "Gryning över Kalahari" undersökte Lasse Berg de senaste sex miljoner åren av våra förfäders historia.

 I "Skymningssång över Kalahari" skildrades den revolution av vårt sätt att leva som ägde rum för tiotusen åren sedan.
I denna tredje bok handlar det om utvecklingen i världen de senaste femtio åren. Vi får följa författaren till länder i Asien och Afrika
är han tidigare bott och där han nu ser en genomgripande omläggning av människors livsföring på bara några årtionden.


Jag tyckte hela serien var väldigt intressant för att se helheten i varför vi människor är som vi är!
Så dessa mina anteckningar från tredje boken ska bara ses som ett litet smakprov, 
för att sedan gå till biblioteket och låna dom en efter en:)


Några anteckningar från ”Ut ur Kalahari”

Vi hominier har en motvilja mot överhet och hierarkier. Vi vill bestämma själva. I samlartillvaron finns inga hövdingar eller bossar. Vi har en nedärvd motvilja mot folk som är stöddiga. Vi mår som Homo sapiens bra av jämlikhet, att ingen får orättvisa fördelar. Hos bushmännen gäller Jantelagen. Blygsamhet är en dygd, skryt och skrävel en åkomma som måste motarbetas på alla sätt. För att man ska kunna hålla sams måste alla känna sig behövda, välkomna respekterade, delaktiga, medbestämmande.

Men jämlikhet är inte liket. En av de förmågor som vårt släktes nya hjärna skulle klara av var att hålla isär olika personligheter, sätta namn på individerna, lätt lära sig och komma ihåg hur var och en agerar och förhåller sig gentemot varandra. Forskare har visat vilken förvånande stor tolerans som finns hos sanfolken inför individuella särdrag. Det finns inga krav att alla skall vara likadana. Några är aktiva dagen lång, letar rötter eller sätter ut fällor för fåglar och smådjur. Andra tar det lugnt. Dessa skillnader gäller måde kvinnor och män. Några älskar att prata. Andra drar sig ofta undan och sitter och filosoferar, eller är bara en del av tillvaron, går upp i nuet.

För att vi som grupp ska klara oss är det bra att vi inte är kopior av varandra. Det behövs både utåtriktade optimister som ser nya möjligheter och mer skeptiska pessimister som är vaksamma inför farorna och svårigheterna. Det behövs de ständigt aktiva ADHD-typerna lika väl som introverta känslomänniskor som lättare uppmärksammar möjliga kommande störningar i samarbetet. Både de allvarsamma och de uppspelta glädjespridarna har sin plats. Vi är gjorda för att samarbeta med folk som inte bara är karbonkopior av oss själva. Mångfald är styrka i den tillvaro som format vårt inre.

Människan har förmåga att skapa sina egna minnen som inte alltid behöver överensstämma med den faktiska verkligheten. Hur nöjda vi är har mindre med faktiska förhållanden att göra än med jämförelser med det förflutna eller den förväntade, kanske fruktade framtiden.

Vad ger lycka, välbefinnande?
Vi människor är förvånansvärt dåliga på att bedöma vad som gör oss lyckliga. Vi har ofta en felaktig uppfattning om vilka konsekvenser för vårt välbefinnande olika förändringar i våra liv får. Vi underskattar hur snabbt vi anpassar oss till nya situationer. ...lyckan över den nya bilen försvinner på några veckor... lyckan av att flytta till solen i Kalifornien övergår snart till att vårt sinnestillstånd blir det samma som förr...

De flesta tror att mer pengar skänker mer lycka. Forskning visar att standardhöjningar i USA inte gjort amerikanerna lyckligare. Forskning jorden runt visar dock att folk upplever sig som tämligen nöjda, även de i Calcuttas slum. Viket kan tolkas som att det är den närmaste omgivningen man jämför sig med.

Några faktorer som ökar lycka:
1.    Partnerskap
2.    Ha vänner
3.    Vara medlem i en organisation eller social krets
4.    Arbete = självakting. Vid arbetslöshet är rädslan för förlorad respekt större än inkomstbortfallet.
5.    Hälsan. Hur man känner att man mår dock viktigare än medicinska tester.
6.    Religion...vilket ger starkare anknytning till andra
7.    Vara god mot andra
8.    Demokrati

Inte säkert att ökad välfärd ger ökad lycka men ökad lycka ger ökad välfärd.
Lätt att känna igen den lilla ”bushman” som finns i vårt inre och som vill få gemenskap, kärlek, respekt och inget hellre önskar än att göra andra väl. Hon är inte någon egoist. Men hon vill själv bestämma över sitt liv.
 

20 punkter för att uppnå det goda livet:
(en salig blandning av självklarheter och sådant som är fullständigt omöjligt att genomföra)

1.    Promenera 6 km om dagen tillsammans med några vänner. Jogga någon gång då och då lite längre mot horisonten.

2.    Sitt och kontemplera i naturen, totalt avslappnad men med alla sinnen öppna. Lyssna på tystnaden, känn dofterna, njut av grönskan, titta på det som rör sig.

3.    Lapa sol. Låt tallkottkörteln producera melatonin och göra dig lycklig.

4.    Jobba inte mer än ett par tre timmar om dagen.

5.    Använd resten av tiden till att prata och ha trevligt med folk i din omgivning. Sociala medier är bra men glöm inte att livet består av mer än bokstäver, att andra sinnen är minst lika viktiga som synen: att ta på varandra, rösterna, betydelsen av att läsa ansikten, känna den andres doft. Mer snack och mindre verkstad.

6.    Jobba i arbetslag med en handfull medarbetare, skaffa dig ett nära nätverk på en trettio vänner, ha en bekantskapskrets på runt 150-200 personer.

7.    Se till att dessa grupper är blandade av olika personligheter. Försök att jobba och umgås med folk som inte är precis som du själv.

8.    Gå in i musiken och sjung. Dansa och rör de stora musklerna i takt med andra människor. Känn oxytocinet strömma till. Byt medvetandenivå.

9.    Skratta och le, visa vilka små trubbiga hörntänder du har.

10. Träna skönhetssinnet. Vackra smycken, kläder, konst är bra för både själsro och självkänsla.

11. Hjälp andra. Dela med dig. Ensam är svag.

12. Laga mat, ät och njut med andra, både familjen och med vänner.

13. Satsa på slow food, mat som inte springer sin väg. Ät varierat. Eftersträva att regelbundet få näring från något hundratal olika vegetabiler. Ät så ofta som möjligt mat som levt i vatten. Fåglar, smådjur, vilt. Kött från större däggdjur då och då. Undvik stort beroende av spannmål och mjökprodukter.

14. Håll dig borta från stöddiga typer, sky psykopater och ojämlikhet. Kör inte med folk. Sök dig till platta sammanhang. Ha inte chef, var inte chef.

15. Förakta ingen, lämna aldrig någon människa utanför, mobba aldrig någon. Du är märkvärdig, med det är de andra också.

16. Var tacksam att du kan känna skam. Den kan vara ett stöd.

17. Diskriminera inte. Inte heller kön eller åldrar. Låt ungarna lära sig genom att vara med. Ta hand om barnen tillsammans, både inom familjen och bland vännerna. Dagis är bra. Dutta med småbarnen. Har du inga småttingar att kela med sök dig till andra arter, klappa katter eller hundar.

18. Lös problem i första hand genom att skämta om dem, i andra hand genom att snacka om dem på ett sådant sätt att ingen förlorar ansiktet och känner sig förödmjukad.

19. Bonobon har rätt – make love, not war.

20. För din egen lyckas skull, dopaminkickens skull: gör en människa glad nu!